Klimatanpassning

Hur påverkas samhället av torka?

Långvariga perioder av begränsad eller obefintlig nederbörd har betydande konsekvenser för både växtliv och flera sektorer av samhället som är beroende av nederbörd och vatten.

Jordbruk och skogsbruk

Brist på regn gör att det växer dåligt eller inte alls. Detta påverkar jordbruket och skogsbruket som inte kan producera lika mycket som de brukar. Effekterna förvärras särskilt om samtidiga höga temperaturer ökar avdunstningen.

Inom jordbruket leder torka till minskad tillgång på vatten för bevattning, vilket är avgörande för tillväxten av grödor. Detta resulterar i minskad skörd och kan i värsta fall leda till totala skördebortfall. Minskad skörd innebär inte bara ekonomiska förluster för jordbrukare utan kan också leda till högre matpriser och brist på vissa livsmedel.

För skogsbruket innebär torka att träden blir stressade och deras tillväxt saktas ner. Detta kan försvaga trädens förmåga att motstå sjukdomar och skadedjur, vilket ytterligare försämrar skogarnas hälsa och produktivitet. Dessutom blir torr skog en grogrund för skogsbränder, som inte bara förstör stora skogsområden utan också släpper ut stora mängder koldioxid, vilket förvärrar klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

Ekosystem

Torka begränsar tillgången på vatten för växter och djur, vilket leder till stress, minskad tillväxt och i värsta fall till att växter och djur inte klarar sig.

Torka kan även påverka den biologisk mångfalden. Vissa arter kan vara särskilt sårbara och kan minska i antal eller till och med utrotas lokalt till följd av torka. Detta kan rubba ekologiska balanser och påverka de tjänster som ekosystemen tillhandahåller, såsom pollinering, vattenrening och att hålla kvar vatten vid regn och skyfall så att det inte blir översvämningar.

Djur påverkas både direkt och indirekt av torka. Direkta effekter inkluderar vattenbrist och att de inte mår bra i extrem värme, medan indirekta effekter uppstår genom förlust av livsmiljöer och minskad tillgång på mat (t.ex. växter, insekter och andra smådjur som är beroende av vattenrika miljöer).

Vattenförsörjning

Långvariga perioder med låg eller ingen nederbörd resulterar i minskad mängd vatten i sjöar, åar och våtmarker samt att grundvattnet minskar. Grundvatten är bäckar och åar långt ned i marken som är som en vattenreserv från vilken vi och väster kan hämta vatten när vi behöver det.

Blir det brist på vatten så får vi inte vattna våra trädgårdar och jordbrukarna får inte vattna sina odlingar – men det kan också vara så illa att vi får brist på dricksvatten och kanske inte kan bada, att åar och bäckar torkar ut och att vattennivån i sjöar sänks.

Idag används huvuddelen av vårt dricksvatten, 61%, av industrin. Hushållen använder 23% av vattnet och jordbruket 4% av vårt vatten.

Du och jag använder cirka 160 liter vatten per dag för att äta, duscha, tvätta, diska, spola toaletter med mera. Bara att spola toaletten använder mellan 2-12 liter vatten, att ta ett bad i ett badkar använder cirka 150 liter vatten och en dusch på 3 minuter förbrukar cirka 36 liter vatten.

Vid brist på vatten så att det inte räcker till alla kan det bli bråk om hur man ska använda det vatten som finns. Ska vattnet användas för att vattna odlingar som ger mat, till simbassänger och pooler eller till dricksvatten och att spola toaletter?

Om det blir brist på vatten – hur tycker du att vi ska använda vattnet smartast?

Hur kan samhället anpassa sig efter torka?

Samhället behöver förbereda sig för att kunna hantera perioder av torka. Först och främst måste vi ta vara på det vatten vi har och hitta metoder för att använda vatten mer effektivt. Och det finns många sätt att minska vattenanvändningen.

Genom att byta ut gamla toaletter mot nya snålspolande toaletter kan man minska vattenförbrukningen från upp till 12 liter vatten per spolning till 2 liter vatten per spolning.

Inom jordbruket har man ändrat hur man vattnar sina odlingar. Istället för att använda vattenspridare så har man slangar som släpper ut vatten direkt på jorden. Då kan växterna ta upp mer av vattnet och man får mindre förluster.

I naturen kan skapandet och återskapandet av våtmarker vara ett sätt att spara på vatten och även gynna djur och växter som är beroende av fuktiga livsmiljöer. I Katrineholm skapar vi en ny våtmark vid Djulö och i många bostadsområden skapas små våtmarker som både kan ta emot vatten vid skyfall så att vi slipper översvämningar men också håller kvar vattnet i området längre vid torka.

Här kan du läsa mer

SMHI, Klimatanpassning.se: Torka | Klimatanpassning.se Länk till annan webbplats.

Enligt folkhälsomyndighetens riskanalys över hälsorisker av ett förändrat klimat förväntas de största hälsoriskerna från klimatförändringen vara relaterat till värmeböljor och till Folkhälsomyndigheten har identifierat hur vår hälsa kommer påverkas av klimatförändringen och bedömt att värmeböljor och fästingburna infektioner är klimatförändringens alvarligaste konsekvenser för oss i Sverige.

Värmeböljor

Klimatförändringen leder till förhöjda temperaturer med längre och intensivare värmeböljor. Det finns ingen internationell definition av värmebölja – men i Sverige definieras värmebölja som en sammanhängande period när dygnets högsta temperatur överstiger 25 °C minst fem dagar i sträck. Att det saknas en internationell definition av värmebölja beror på att hur människor påverkas av värme beror på vad de är vana vid. De temperaturer som är normala för en befolkning kan innebära risker för en annan.

Värmeböljor påverkar främst äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Även de som arbetar med tungt fysiskt arbete och blåljuspersonal med skyddskläder har svårare att hantera värmeböljor. Att äldre är en utsatt grupp vid värmeböljor beror bland annat av att de har svårt att reglera kroppstemperatur och har en försämrad förmåga att känna törst. Många äldre kan ha svårt att undvika värmen genom att förflytta sig till svalare platser så som badplatser, parker och skogar.

Även små barn är extra känsliga vid värmeböljor och kan drabbas av värmeslag eller uttorkning om de inte får tillräckligt med vätska och svalka.

Fästingburna infektioner och andra sjukdomar

Fästingburna sjukdomar, så som borelia och TBE förväntas öka då kortare och mildare vintrar, tidiga varma vårar och lång sommar och höst gör att fästingar trivs och sprids till nya områden.

Om man blir biten av en fästing kan fästingen föra över bakterier som orsakar borelia eller virus som orsakar fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE.

För att undvika att bli sjuk i fästingburen hjärnhinneinflammation kan man vaccinera sig men mot borelia finns inget vaccin.

Man kan även få en sjukdom som kallas badsårsfeber om man badar i salt eller bräckt vatten och har öppna sår där bakterien kan få fäste. Badsårsfeber orsakas av en bakterie som trivs i vattentemperaturer över 20 grader.

Förorenat vatten

Globalt sett är förorenat vatten en stor orsak till att folk dör. I Sverige har vi ett bra dricksvatten men med klimatförändringen är det viktigt att tänka på att översvämning kan leda till att föroreningar spolas ned i sjöar och vattendrag samt att avloppsnät överbelastas och att avloppsvattnet rinner orenat ut i vattendrag.

Om orenat avloppsvatten släpps ut så kommer kommunen att informera om detta så att man kan minska riskerna att någon blir sjuk.

Här kan du läsa mer

Folkhälsomyndighetens rapport om Hälsokonsekvenser av klimatförändringen, 2021: Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys (folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Varför inträffar översvämningar?

Översvämningar orsakas av att det regnar mycket under kort tid och att de system vi har för att hantera regnvatten inte mäktar med att ta hand om allt vatten.

Om det regnar i stan så transporteras vatten ut från staden med dagvattennätet – ett system av rör under marken. Om det regnar mer än vad dagvattennätet kan transportera bort så blir det översvämningar – vilket vi kan se på bilden från Fabriksgatan.

Olika marktyper har olika förmåga att släppa igenom vatten – vilket påverkar naturens möjligheter att ta hand om nederbörden. Asfalterade ytor släpper igenom minimalt med vatten, medan gräsytor är bra på att ta hand om regnvatten. Det innebär att översvämningar oftast märks av mer på platser med många asfalterade ytor än på gräs och skogsytor.

Översvämning kan också ske när vattennivån i sjöar och vattendrag stiger. Denna typ av översvämning är vanlig i samband med snösmältning eller då det kommit mycket regn över ett stort område under en längre tid.

Vilka risker innebär översvämningar?

När städer, samhällen eller områden blir översvämmade innebär det flera risker för människor och infrastruktur. Översvämningar kan orsaka stora trafikproblem om vägar blir vattenfyllda. Översvämningar kan orsaka stor skada på byggnader om vatten tränger upp i källare eller fylls intill hus. Även för samhällsviktig verksamhet kan översvämningar orsaka problem som riskerar påverka många människor. Till exempel kan viktig verksamhet som sjukhus och skolor påverkas, eller kraftstationer och vattenverk som genererar och distribuerar el och dricksvatten.

Skyfall ger dessutom risk för naturolyckor. Kraftig nederbörd kan mätta marken med vatten, vilket gör marken tung och instabil. Detta kan leda till jordras eller lerskred. Det märks av genom att det uppstår stora sprickor i marken och att stora markmassor flyttar på sig. Det innebär risker för både människor och infrastruktur på platsen där det inträffar.

Klimatförändring och översvämning

Klimatförändringen kommer medföra att nederbörden kommer att öka i Sverige, särskilt under hösten, vintern och våren – och som mest i norra och västra Sverige. När det regnar mer, oftare och intensivare ökar risken för översvämningar.

Dagens dagvattensystem är anpassat efter nuvarande nederbördsmängder. För att kunna hantera ökad nederbörd i våra städer och tätbebyggda områden behöver därför vårt sätt att hantera dagvatten förändras.

Ett sätt att öka möjligheten att hantera stora nederbördsmängder är att bygga ut dagvattennätet. Då kan mer vatten transporteras bort från staden vilket minskar risken för översvämningar. Ett problem med denna metod är att man måste ha ett ställe att släppa ut dagvattnet på. I Katrineholms kommun arbetar vi nu med att bygga en våtmark vid Djulö gärde som ska kunna ta emot stora mängder dagvatten från staden.

Ett annat sätt att hantera stora mängder nederbörd är att minska den hårdgjorda ytan i staden och exempelvis göra planteringar som även kan ta hand om regnvatten. Exempelvis är parkeringarna utmed Eriksbergsvägen i Katrineholm byggda så att de kan ta emot regnvatten från vägen.

Hur kan vi minska risker vid översvämningar?

För att lära oss mer om var det finns risk för översvämningar i Katrineholm så har kommunen tagit fram en skyfallskartering som beskriver hur och var översvämningar kommer inträffa i centrala Katrineholm vid skyfall, se figur 1 nedan. Karteringen är baserad på markens genomsläpplighet, höjddata, markanvändning och ledningsnätets kapacitet och är kalibrerad efter olika regnmängder. Baserat på skyfallskarteringen är det möjligt att göra riskbedömningar för var översvämningar är troliga att inträffa och också sätta dit åtgärder där de gör som mest nytta.

Här kan du läsa mer

SMHI: Översvämning | Klimatanpassning.se Länk till annan webbplats.; Skyfall | Klimatanpassning.se Länk till annan webbplats.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap: Skyfall (msb.se) Länk till annan webbplats.; Ras och skred (msb.se) Länk till annan webbplats.

Katrineholms skyfallskartering: Katrineholmskartan Länk till annan webbplats. – ”Risk och beredskap”.

Stormfällning

Stormfällning innebär att träd ramlar på grund av kraftiga vindar. Stormfällning är vanligt förekommande vid kraftiga vindar efter att träd i närliggande områden avverkats eller under varma och blöta vintrar då det inte hunnit bli tjäle i marken.

Klimatförändringen kommer, utöver att öka förekomsten av kraftiga vindar och varma vintrar, även innebära att träden växer snabbare och därmed tidigare blir så höga att de är mer utsatta vid kraftiga vindar.

Angrepp av insekter och svampar

Många skadeinsekter och vissa skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat. Det gäller bland annat de som redan idag ger de mest kostsamma skadorna – rotröta, granbarkborre och snytbagge.

Granbarkborren gynnas av ökad stormfällning och av längre tillväxtsäsong då den kan föröka upp sig snabbare. Granbarkborren är en liten brun skalbagge som är ca 4 mm lång. Den gnager sig in i granar för att para sig och lägga ägg. Det gör att granarna skadas eller dör. Det är lätt att känna igen spår från granbarkborre, som hål i barken och snirkliga mönster på trädet. Under en lång varm och torr sommar hinner granbarkborren para sig flera gånger. Torka gör att granar är extra känsliga för angrepp. Den varma sommaren 2018 ledde till en stor ökning av granbarkborreangrepp.

I Katrineholm kan man se konsekvenserna av granbarkborrarnas framfart på många ställen. I skogen vid Forssjö har man fått avverka sex till sju hektar skadad skog – vilket ni kan höra mer om på p4 Sörmland - Kommunekologen: Så ska granbarkborren begränsas i Forssjö - P4 Sörmland | Sveriges Radio Länk till annan webbplats.

Hur kan vi motverka skogsbränder?

Några exempel på hur man kan motverka skogsbränder är genom att plantera mer lövträd, införa eldningsförbud samt ha skogsbrandbevakning med flyg.

Eldningsförbud

När det är varmt och torrt brukar länsstyrelser och kommuner utfärda eldningsförbud vilket innebär att det är förbjudet att elda. Genom att införa eldningsförbud minskar risken att skogs och gräsbränder ska uppstå.

Skogsbrandbevakning med flyg

Länsstyrelsen ansvarar för att under varma somrar med förhöjd risk för skogsbränder bevaka skogar för att snabbare upptäcka skogsbränder. Eftersom skogsbränder kan spridas väldigt snabbt är det viktigt att upptäcka dem tidigt.

Lövskog

Lövskogar kan fungera som naturliga brandhinder då de generellt är fuktigare än barrskogar. Genom att plantera mer blandskogar kan man därför minska risken för att skogsbränder sprider sig över stora områden.

Det är viktigt att förstå att dricksvatten är en ändlig och värdefull resurs. I Sverige, där rent vatten ofta flödar fritt från våra kranar, kan det vara enkelt att glömma dess verkliga värde. Med de pågående klimatförändringarna står vi inför ökade utmaningar, inte bara i hur vi framställer vatten utan också i hur vi förvaltar det. Särskilt under tider av långvarig torka är det viktigt att vi använder vårt dricksvatten på ett genomtänkt och sparsamt sätt, för att säkerställa en långsiktigt hållbar tillgång till dricksvatten.

Här kan du läsa mer

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI: Dricksvatten | Klimatanpassning.se Länk till annan webbplats.

Sörmland Vatten och Avfall AB, Dricksvatten: Dricksvatten | Sörmland Vatten (sormlandvatten.se) Länk till annan webbplats.