/

Skogsvård & betesmarker

I Katrineholm finns trolska barrskogar, frodiga lövskogar och magiska platser. Vi arbetar med olika metoder för att skydda och ta hand om våra skogar och betesmarker.

Får betar i betesmarken runt discgolfbanan.

Foto: Karin Wadman

I lövskogsområdet kring Duveholmshallen och Backa strand gör vi insatser för att främja den biologiska mångfalden och samtidigt har vi byggt en discgolfbana. Vi har också betande djur nära det gamla vattentornet och på Lövåsen. Arbetet med att skapa stadsnära beteshagar innebär att vi bland annat har tagit ner träd och röjt bland sly och buskar. Vi återskapar tidigare betes- och hagmarker och tar tillvara på särskilt viktiga träd och ger dem utrymme så att de kan växa sig stora och starka.

Betande djur i staden - projekt för biologisk mångfald

Delar av discgolfbanan går genom en hag- och betesmark med stängsel. Här betar får, dels för att hålla landskapet öppet och för att gynna den biologiska mångfalden. Fåren trivs i hagen men är ganska skygga så de kommer hålla sig undan dig som är discgolfspelare. Vid gamla vattentornet har vi också återskapat en stor beteshage där kvigor betar under somrarna.

Varför satsar vi på betande djur i staden?

Vi vill förstärka den biologiska mångfalden i vår stad genom att återskapa tidigare betesmarken som funnits här. Betande djur bidrar till ett öppet landskap och att fler växter och insekter trivs. Pollinerande träd som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden och de får växa kvar i hagarna. Även friska tall- och lövträd blir kvar. Likaså sparar vi död ved som innehåller bomiljöer för många insekter och fåglar. Snår och buskar är kvar för att gynna mindre däggdjur och mindre träd sparas för att kunna bli stora och gamla om hundra år.

Agenda 2030

I Katrineholms kommun utgår vårt arbete från de globala målen för hållbar utveckling. De globala målen är samlade i FN:s Agenda 2030 Länk till annan webbplats..

I arbetet med betande djur och betesmarker är vi med och bidrar till att uppnå följande mål:

Vi arbetar mot mål 3 hälsa och välbefinnande och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald. Till höger i bild syns logotype för de globala målen. 

Skogsavverkning vid Trolldalen

Nu planeras för ett nytt villaområde vid Trolldalen etapp II. I veckan påbörjas exploateringsavverkning i området.


I veckan (den 6:e februari 2024) påbörjas exploateringsavverkning av tre hektar vid Trolldalen. Syftet med avverkningen är att förbereda området för kommande exploateringar och göra plats för fler bostadstomter. I samband med skogsarbetet kommer man också skapa en trivsam skogsmiljö i anslutning till tomterna.

Vad sker i skogen?
Arbetet innebär att tunga fordon kommer att röra sig i området och därför bör du inte vistas i skogen när arbete pågår. Arbetet beräknas pågå cirka en månad.

Var försiktig om du besöker skogen under avverkningen
Arbetet innebär att tunga fordon kommer att röra sig i området - var försiktig och uppmärksam om du rör dig i skogen under tiden för avverkningen.

Avverkning på grund av granbarkborre

Vi planerar för och genomför avverkning på grund av granbarkborrar i följande områden:

  • Forssjö i vattenskyddsområdet
  • Krämbolsskogen

Det vi kommer att göra är:

  • Avverka döda och angripna träd
  • Gallrar ut gran
  • Spara tall och löv
  • Bygga faunadepåer av död ved

Krämbolsskogen

Arbetet pågår med att gallra och avverka delar av skogen. En del i arbetet är att göra skogen mer motståndskraftig mot framtida angrepp och mer hållbar i en tid med klimatförändringar som ger torka och värme. En annan del är att göra skogen trygg. En död skog är en farlig skog - träd riskerar att falla ner utan förvarning.

Vi kommer att återplantera träd för att skapa nya hållbara skogsmiljöer och platser för vilda pollinerare och fåglar. Vi kommer också se över möjligheterna att skapa våtmarksområden samt förstärka vandringsleden och göra området mer tillgänglighetsanpassat för alla. Skogen kommer att förändras men vi ser också att det kan bli något positivt och en ny miljö för fritid, rekreation och äventyr.

Forssjö

Arbete med att gallra och avverka delar av skogen planeras och kommer inom kort att genomföras. Varför vi kommer att avverka angripen skog handlar om att göra skogen mer motståndskraftig mot framtida angrepp och torka och värme. En annan viktig anledning är att göra skogen säker att vistas i. Döda träd riskerar att falla ner utan förvarning. Vi kommer efter avverkningen att återplantera träd, bland annat för att gynna vilda pollinerare och fåglar.

Var försiktig om du besöker skogen under avverkningen

Arbetet innebär att tunga fordon kommer att röra sig i området - var försiktig och uppmärksam om du rör dig i skogen under tiden för avverkningen. Vi kommer arbeta i omgångar så håll - gå inte nära arbetsmaskiner eller fordon i tjänst.


Har du frågor om avverkningar?

Kontakt:
Linda Aldebert, kommunekolog
Telefon: 0150-568 25

Pär Viksten, Skogssällskapet (entreprenör)
Telefon: 0150-162 01

Två skogsarbetare röjer i skogen. Fotograf: Josefine Karlsson


Skogen - ett viktigt uppdrag

Skogen är en boplats för många av våra fridlysta och ansvarsarter som finns i Katrineholms kommun. Skogen lagrar även kol. Den är viktig för atmosfären och ekosystemet. Du hittar kol i trädens stam, grenar, barr, löv, rötter, dött organiskt material och i jorden. Allt du ser, står och går på - där finns det kol. Genom att kolet är bundet i skogen bidrar det inte till växthuseffekten i atmosfären.

När vi tar hand om våra skogar så arbetar vi för att bevara eller gynna den biologiska mångfalden. Vi arbetar också för att skapa en miljö som är tillgänglig och trygg för människor, djur och kryp. Det kan till exempel innebära att vi låter död ved ligga kvar i skogen. Död ved är en perfekt bostad för många kryp och insekter och blir så småningom näring till de andra träden som lever runtomkring.

Vi tittar också på vilka skogsområden vi kan omvandla till naturreservat eller där vi på olika sätt kan bidra till att öka den biologiska mångfalden.

Avverkning av skog

När vi avverkar träd gör vi det enligt skogsvårdslagstiftningen. Vi följer också råd och rekommendationer från Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.. När vi ska avverka, alltså ta bort skog, gör vi det med hänsyn till frilufts- och naturkänsliga områden.

Inför en avverkning gör vi en bedömning om vilka skogsmaskiner vi ska använda, om hästar ska få frakta undan timmer och vilka vägar maskiner och last ska ta. När vi avverkar i naturkänsliga områden tar vi extra hänsyn och omsorg för att skogsmaskiner ska köra så lite som möjligt i områdena. Vi ser bland annat till att dessa parkeras på andra platser för att inte riskera att bränsle och olja läcker ut i naturen.

Varför avverkar vi skog?

Det finns olika anledningar till att vi avverkar skog. Det kan bland annat vara för att återskapa tidigare betes- och hagmarker som ökar den biologiska mångfalden. Det kan också vara för att bereda plats för nybyggnation eller för att rädda skogen omkring. Om delar av skogen eller träd i staden blivit angripna av exempelvis granbarkborren eller fått almsjukan behöver vi avverka för att inte riskera att mer skog eller träd angrips.

Granbarkborren är en cirka 4 millimeter lång skalbagge som tillhör barkborrarna. Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige. Granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar. Den som bor hos oss heter åttatandad granbarkborre.

Granbarkborre. Foto: Josefina Sköld.

Granbarkborre. Foto: Josefina Sköld


Hur ser ett angrepp ut?

När granbarkborrar angripit ett träd lämnar de ett röd-orangefärgat "borrdamm" efter sig. Det kan synas vd små hål, på grenar och längst ned vid stammen.

Angrepp av granbarkborrar i gran. Trädet saknar barr och har rött borrdamm.
Foto: Josefin Lundin
Död skog, där träd dött på grund av granbarkborren.
Död skog. Foto: Josefin Lundin


Varför avverkar vi?

Syftet med avverkningen är att stoppa spridningen av granbarkborrar som angriper stora delar av våra skogsområden och göra skogen mer motståndskraftig mot framtida angrepp. Klimatförändringar med torka och värme innebär många torkstressade granar och omfattande granbarkborreangrepp. För att inte riskera att mer skog angrips av granbarkborrar har Katrineholms kommun i enlighet med rådande lagstiftning beslutat att där det bedöms vara nödvändigt avverka delar av de aktuella områdena och därmed bekämpa spridningen samt skapa hållbara skogar för framtiden genom återplantering och andra insatser.

När sker avverkningen?

När vi ser behov påbörjar vi arbetet med att avverka det angripna området. Detta gör vi dels för att följa aktuell skogsvårdslagstiftning och för att stoppa spridningen så snabbt som möjligt.

Vilka träd ska tas bort?

De enskilda träd som det är viktigt att fälla och transportera bort är de granar som angripits i år och som fortfarande har det allra mesta av barken kvarsittande på stammen. På så vis kommer många granbarkborrar som sitter i barken med de avverkade träden. Sådana bestånd är nämligen i så dåligt skick att de troligen blir kraftigt angripna även nästkommande år.Vi lämnar en del döda träd och bygger faunadepåer av död ved för att gynna den biologiska mångfalden.Vi lämnar även tall- och lövträd.

Vi avverkar även delar av skog med hög risk för nya angrepp för att rädda värdet och kunna återplantera skog eller låta skogen återplantera sig själv.

Hur förebygger vi nya angrepp?

De träd vi lämnar i skogen innehåller inte längre några granbarkborrar, utan bara naturliga fiender till dem samt en mängd andra arter som så småningom bryter ner veden till näringsämnen för träden.

Hur säkerställer vi en säker skogsavverkning i naturkänsligt område

Skogsmaskiner kommer att köra så lite som möjligt i områdena och parkeras på andra platser för att inte riskera att bränsle och olja läcker ut i naturen. Vi tar extra hänsyn till naturen när vi avverkar i känsliga områden, som vid vattentäkter och liknande platser.

Vad säger lagstiftningen?

På skogsstyrelsens hemsida hittar du gällande skogsvårdslagstiftning. Länk till annan webbplats.

Följer vi lagstiftningen?

Vi följer skogsvårdslagstiftningen samt råd och rekommendationer från Skogsstyrelsen. Beslut om avverkning tas med hänsyn till naturkänsliga områden, gällande lagstiftning och rekommendationer.