/

Sagan om Katrineholm

Katrineholm har växt fram som järnvägsknut, strategiskt belägen där Västra och Östra stambanorna löper samman.

Låt oss berätta sagan om Katrineholm

Staden har fått sitt namn från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs, men dåvarande ägaren Jacob von der Linde döpte om den på 1600-talet för att hedra sin dotter Catharina. Många fynd visar att trakten var bebodd redan för över 6 000 år sedan. Som stad är Katrineholm relativt ung. Det var år 1917 som staden fick sina stadsrättigheter. 

I korthet

Den verkligt stora förändringen för trakten innebar tillkomsten av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg 1862. Katrineholm som ny station på västra stambanan Stockholm-Göteborg blev en knutpunkt när den nya banan till Norrköping 1866 började trafikeras. Några initiativrika män som Carl Fredriksson, Gustaf Robert Grönkvist och August Kullberg kom till Katrineholm, insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier.

1971 blev Katrineholm storkommun då Björkvik, Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malms kommuner tillsammans med staden bildade en kommun. Tidigare hade Östra Vingåker och Stora Malm slagits samman liksom Sköldinge och Lerbo. Alla dessa kommuner var sedan medeltiden självständiga socknar men till stor del dominerade av stora gårdar.

Idag profilerar sig de gamla socknarna utifrån sina egna förutsättningar. Småindustrin utvecklades och på de stora gårdarna bor och sköter nu ägarna själva skogs- och lantbruket. Julita gård som donerades till Nordiska Museet 1944 är en av Mellansveriges största turistattraktioner.

Journalfilm från förr

1926 gjordes en journalfilm från Katrineholm. Filmen finns på Filmarkivet, filmarkivet.se, klicka på länken under den här texten för att komma dit och titta på filmen. Den visar allt från Stora torget, Smedjegatan, Kullagerfabriken och vattentornet till Stadshuset och firandet av Barnens dag i Folkets park. Känner du igen några av platserna?

Journalfilm från Katrineholm Länk till annan webbplats.