Gå till startsidan

Våtmark vid Djulö

Tillsammans med Sörmland Vatten och Amazon har vi förstärkt vår infrastruktur och genom att skapa ett våtmarksområde skapar vi gemensamt förutsättningar för att ta hand om framtidens regnvatten och klimatanpassa vår dagvattenhantering i Katrineholms kommun.

vy över gömslet i djulö våtmark

Våtmarkens framväxt i bilder och text

Se resan från första spadtag till en färdig våtmark genom vårt bildspel och projektuppdateringar här nedan.

Augusti 2026: Vi färdigställer det sista i våtmarken och förbereder för invigning. Varmt välkommen 5 september klockan 11-14. Läs mer om evenemanget i vår nyhet.

Juli 2026: Vi bjuder in till invigning lördag 5 september och har plockat sten tillsammans med vår samarbetspartner Amazon (läs mer på vår linkedinsida) Länk till annan webbplats..

Juni 2026: Arbete med lekotoper och planteringar fortsätter, vi har sett att fågellivet har utvecklats och vi upptäcker besök av nya arter varje dag!

Maj 2026: Under maj månad startade vi upp arbetsplatsen igen då området åter var tillräckligt torrt för att kunna gräva och arbeta i. Vi har bland annat byggt en risgärdesgård, påbörjat arbetet med en groddamm och inlett arbetet med spänger och bryggor.

Januari 2026: Sörmland Vatten startade arbetet med att rena dagvattentunneln som leder vattnet från centrala Katrineholm mot Djulösjön. Det minskar risken för översvämningar, förbättrar vattenkvaliteten och är en viktig del av vårt gemensamma arbete med att klimatanpassa stadens dagvattensystem. Läs mer på Sörmland Vattens hemsida. Länk till annan webbplats.

December 2025: En sammanfattning sedan första spadtaget - nu har platsen gått från att vara ett dike till en blivande destination. Läs mer om arbetet i vår nyhet här på vår hemsida.

Oktober 2025: Förberedelser pågår inför planteringar i våtmarksområdet

September 2025: Spångar börjar växa fram i området och dammar fylls

Augusti 2025: Konstverk kommer på plats

Juni/juli 2025: Förarbeten och marketablering sker

23 maj 2025: Första spadtaget för Djulö våtmark - våtmarksbygget igång

28 jun 2024: Nu släpper vi gestaltningsprogrammet för Djulö Våtmark Länk till annan webbplats.

11 augusti 2023: 5,7 miljoner kronor beviljas i bidrag för Djulö Våtmark.

1 november 2022 - 3 maj 2023: Geoteknisk undersökning av marken görs.

11 maj 2022: Provresultat från Sveatunneln kommer och är positiva.

15 mars 2022: Tunnelundersökning i Sveaplanstunneln genomförs.

29 juni 2021: Planeringsarbetet påbörjas för våtmarken vid Djulö.

21 april 2021: Katrineholms kommun, Amazon Web Services och Sörmland Vatten presenterar vattenprojektet för ett mer hållbart samhälle.

Varför en våtmark?

I samband med att Katrineholm växer ökar också kraven på en förstärkt och utbyggd infrastruktur för hantering av dagvatten. Klimatförändringar är en annan faktor som medför nya krav på omhändertagandet av dagvatten och hantering av översvämningsrisker.

Tillsammans med Katrineholm Vatten, Sörmland Vatten och Avfall AB och Amazon samarbetar vi för att säkra Katrineholms kapacitet när det gäller omhändertagande av dagvatten och hantering av översvämningsrisker. En del i det arbetet är våtmarken vid rekreationsområdet Djulö som erbjuder aktiviteter som vandring och fågelskådning.

Videon är ett komplement till texten.

första spadtaget vid Djulö

Våtmarkens fördelar

Våtmarkens primära uppgift blir att fördröja och filtrera Katrineholms stads vattenavrinning innan vattnet släpps ut i Djulösjön.

Fler fördelar:

  • Våtmarken kommer att fungera som en näringsfälla och ha en vattenrenande funktion.
  • Kväve, fosfor och andra näringsämnen kommer att hindras från att rinna vidare ut i våra sjöar och vattendrag och orsaka övergödning.
  • Våtmarken minskar översvämningsrisken.
  • Våtmarken bidrar till ökad biologisk mångfald, ett bra ekosystem och en god livsmiljö för vilda djur.
  • Vi har dessutom som mål att våtmarken ska bli en välbesökt plats för utbildning och rekreation.

Läs mer om våtmarker på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Bihotellen är en del av Katrineholms kommuns arbete för att stärka den biologiska mångfalden och skapa bättre livsmiljöer för våra pollinatörer. Tillsammans med blommande ängar, sandblottor och andra naturvårdsåtgärder bidrar de till att fler bin, fjärilar och andra insekter kan leva och trivas i kommunen.

Vialtapetserarbi. Illustration av Jonas Lundin.

Vialtapetserarbi och gulvial. Illustration: Jonas Lundin

Planteringarna är en viktig del av Katrineholms kommuns arbete med biologisk mångfald. Här har ett stort antal blommande örter och gräs såtts för att skapa mat och livsmiljöer för pollinatörer och andra insekter. Tillsammans med sandblottor, bihotell, våtmarker och övriga naturvårdsåtgärder bildar planteringarna ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer där växter och djur kan leva och utvecklas.

Närbild blommande blommor

Faunadepåerna är en del av Katrineholms kommuns arbete för att öka den biologiska mångfalden. De finns i Djulö våtmark, Laggarhultsområdet och Krämbol, där de bidrar till att återskapa livsmiljöer som har blivit ovanliga i dagens landskap. Genom enkla naturvårdsåtgärder som denna skapas bättre förutsättningar för ett rikare växt- och djurliv.

närbild faunadepå

Fladdermusholkarna är en del av Katrineholms kommuns arbete för att stärka den biologiska mångfalden. De har satts upp i Djulöområdet och i flera av kommunens friluftsområden för att skapa fler boplatser för fladdermöss. Tillsammans med bevarade äldre träd, våtmarker och blomrika miljöer bidrar holkarna till att skapa goda förutsättningar för ett rikt djurliv.

Nordfladdermus. Illustration Jonas Lundin.

Nordfladdermus. Illustration: Jonas Lundin

De flytande våtmarkerna är en del av Katrineholms kommuns arbete för att förbättra vattenkvaliteten och stärka den biologiska mångfalden. Genom att kombinera naturlig vattenrening med nya livsmiljöer skapas en våtmark där växter och djur kan utvecklas tillsammans. Flytande våtmarker kompletterar de övriga naturvårdsåtgärderna i området och bidrar till ett rikare och mer motståndskraftigt ekosystem.

Groddammen är en del av Katrineholms kommuns arbete för att stärka den biologiska mångfalden i Djulö våtmark. Genom att ta tillvara platsens naturligt uppströmmande grundvatten har en ny livsmiljö skapats där groddjur, insekter och andra vattenlevande arter kan leva och föröka sig. Tillsammans med våtmarkerna, blomsterängarna och övriga naturvårdsåtgärder bidrar groddammen till ett rikare och mer varierat växt- och djurliv.

Vanlig groda. Illustration: Jonas Lundin

Vanlig groda. Illustration: Jonas Lundin

Häckningsflottarna är en del av Katrineholms kommuns arbete för att stärka den biologiska mångfalden i Djulöområdet. Tillsammans med våtmarkerna, de grunda strandzonerna och den varierade strandvegetationen skapas fler trygga livsmiljöer för fåglar och andra djur som är beroende av vatten.

Risgärdesgårdarna är en del av Katrineholms kommuns arbete för att öka den biologiska mångfalden. Istället för att transportera bort grenar och ris efter naturvårdsinsatser används materialet för att skapa nya livsmiljöer. På så sätt tas naturens egna resurser till vara samtidigt som fler växter och djur får möjlighet att leva och trivas.

exempel på risgärde, risgärsgård

Sandblottan är en del av kommunens arbete för att stärka den biologiska mångfalden. Genom att skapa fler boplatser för vilda pollinatörer bidrar vi till ett rikare växt- och djurliv i området och ökar förutsättningarna för fungerande ekosystem.

Den typen av avslutning gör att alla sidor får samma struktur och knyter ihop åtgärden med kommunens övergripande arbete för biologisk mångfald.

Guldsandbi. Illustration Jonas Lundin.

Guldsandbi. Illustration: Jonas Lundin

De grunda strandzonerna är en viktig del av Djulö våtmark. Tillsammans med våtmarkerna, de flytande våtmarkerna, häckningsflottarna och groddammen bildar de ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer där växter och djur kan leva, hitta föda och föröka sig. Genom att efterlikna naturens egna strandmiljöer skapas goda förutsättningar för ett rikt och varierat växt- och djurliv.

Fågel på sten

Samarbetspartners

I projektet samarbetar Katrineholms kommun med Katrineholm Vatten, Sörmland Vatten och Avfall AB och Amazon.

Logotop för amazon

Amazon Web Services (AWS) har erbjudit skalbara moln- och IT-tjänster sedan 2006 och är idag en av världens största molnplattformar. AWS driver molninfrastruktur som gör det möjligt för företag, myndigheter och organisationer att lagra data, utveckla AI-lösningar och digitalisera sin verksamhet. Sedan 2018 driver AWS datacenter i Katrineholm – en av tre orter i Sverige, tillsammans med Eskilstuna och Västerås, som utgör AWS svenska molnregion.
För oss handlar närvaron i Katrineholm om mer än teknik. Vi vill vara en del av samhället vi verkar i – bidra till miljön, till kunskap och till att det är en bra plats att leva på. Hållbarhet är en drivkraft i allt vi gör, från hur vi bygger och driver vår verksamhet till hur vi investerar i förnybar energi och ansvarsfull vattenhantering.
Djulö Våtmark är en av de största våtmarksinvesteringarna vi gjort i Europa, och vi är stolta och ödmjuka över att den finns just här. Samarbetet med Katrineholms kommun och Sörmland Vatten har pågått sedan 2020, och det visar vad som är möjligt när man drar åt samma håll under lång tid. Våtmarken är ett av flera lokala initiativ vi driver i de samhällen där vi finns – och vi ser fram emot att fortsätta vara en del av Katrineholm under lång tid framöver.

logotyp sörmland vatten

För oss på Sörmland Vatten handlar Djulö våtmark om konkret samhällsnytta för människorna som bor här. Genom att ta hand om dagvattnet på ett mer hållbart och naturligt sätt bidrar satsningen både till en bättre miljö och till ett robust samhälle över tid. I dag är dagvatten från fler än 1 700 fastigheter anslutet till Djulö våtmark, vilket gör nyttan både tydlig och nära för många Katrineholmsbor.

Vi är stolta över att få vara en del av detta tillsammans med Katrineholms kommun och Amazon Web Services. För oss är samarbetet viktigt – och vi ser det med både ödmjukhet och framtidstro. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, och genom att värna våra vattenmiljöer och utveckla hållbara lösningar tar vi också ansvar för säkra vattenleveranser, idag och för kommande generationer.

Medfinansiering

Projektet delfinansieras med hjälp av stöd från Amazon och statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA-bidrag).

Fågel på sten

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Med det här projektet är vi med och bidrar till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Tillsammans bidrar vi till att uppnå följande mål:

Mål 3: God hälsa och välbefinnande

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Mål 14: Hav och marina resurser

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Här kan du läsa mer om vårt arbete med hållbar utveckling och Agenda 2030.


alla mål agenda2030

Sidinformation

Senast uppdaterad:
15 september 2026

Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Telefon: 0150-570 00

Öppettider: måndag till fredag klockan 8-16. Lunchstängt klockan 12-13.
Tillgänglighet: tillgänglighet för besökare

Observera att vi endast tar emot bokade besök. Övriga besök hänvisar vi till Kontaktcenter på Djulögatan 31B i Katrineholm.