- Startsida
- Bygga, bo och miljö
- Stadsplanering
- Aktuella byggprojekt
Aktuella byggprojekt
Här kan du följa några av de byggprojekt som planeras och pågår i Katrineholms kommun just nu, och få svar på de vanligaste frågorna som ställs om våra byggprojekt.
Förändring av centrum
Från den 5 februari 2024 och cirka en månad framåt kommer rivningsarbete av den gamla arkaden att ske på Stortorget. Därefter inleds byggnationen av ett nytt hus på torget. Beräknad tid för arbetet är cirka två år. Vi hoppas du har överseende med arbetet som kan innebära vissa störningar. På vår sida för projektet kan du läsa mer om arbetet.
Vanliga frågor och svar om våra byggprojekt
Här får du svar på de vanligaste frågorna som ställs kring våra byggprojekt i Katrineholm.
Frågor och svar är senast uppdaterad: 2021-04-28
Var går det nya stråket?
Katrineholms nya stråk är sträckan som går mellan norra infarten till Katrineholm (vid Biltema) och Djulö Kvarn i söder.
Varför har vi omvandlat gamla genomfarten till ett så kallat ”stråk”?
Genomfarten har upplevts som en barriär mellan de olika stadsdelarna. Det nya stråket ska skapa bättre förutsättningar att länka samman de olika stadsdelarna, och samtidigt ge mer utrymme åt invånarna att vistas i den offentliga miljön. Målet är att stråket ska bli en levande del av staden, där cyklister, gående och bilister samsas om den gemensamma ytan.
Vilka kommunala styrdokument stödjer utvecklingen av Katrineholms nya stråk?
Den omvandling som just nu pågår i centrala Katrineholm går i linje med de styrdokument som beskriver hur Katrineholms kommun ska utvecklas idag och i framtiden. Dessa styrdokument är antagna och beslutade av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun.
Styrdokumenten är:
Varför ger vi mer plats för gång- och cykeltrafik?
Vårt mål är att skapa en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där katrineholmarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras. Omställningen till ett mer hållbart trafiksystem är viktigt för att vi ska minska vår miljöpåverkan och vända en negativ trend av utsläpp och resursförbrukning. För att uppnå ett mer hållbart trafiksystem krävs det att vi förändrar våra resmönster och gör andra transportval. I Katrineholm betyder det att vi i planeringen prioriterar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
Gång- och cykeltrafik är en investering i social hållbarhet. Transport är en jämlikhetsfråga och genom att investera i färdmedel som alla invånare har möjlighet att dra nytta av kan vi ge likvärdiga transportmöjligheter till alla. I en stad där fotgängare och cyklister prioriteras i trafiken kan oskyddade trafikanter röra sig obehindrat och känna trygghet. Katrineholms kommuns övergripande mål kring gång- och cykel är att vi ska nå nollvisionen. Det betyder att ingen fotgängare eller cyklist ska skadas allvarligt eller dö i trafiken. Vi vet dessutom att städer med hög andel gång- och cykeltrafik ofta har en attraktiv och levande stadsmiljö.
Hur planerar vi nya gång- och cykelvägar?
De nya gång- och cykelvägar som planeras och byggs behöver utformas på bästa möjliga sätt för att skapa ett attraktivt alternativ mot fordonstrafiknätet. Vi arbetar för att skapa säkra passager och där farthinder används för att sänka hastigheten på de bilar som passerar. I Katrineholms kommun vill vi att fotgängare och cyklister ska ha en säker trafiksituation och känna sig trygga på sin väg.
Aktuell statistik Stråket
Cykelstatistik
Vi kan se att antalet cyklister på det nya stråket har ökat i takt med att vi skapat nya och bättre förutsättningar för både gång- och cykeltrafik. Aktuell statistik visar att om vi jämför första veckan i september 2017 med samma vecka 2018 har cykeltrafiken tredubblats på Eriksbergsvägen. Innan ombyggnationen satte igång var cykeltrafiken på sträckan nästintill obefintlig eftersom det då inte fanns tillgängliga cykelbanor.
Trafikmätningar
Djulögatan-Fredsgatan
Här presenterar vi trafikmätningar för dygnstrafiken av fordon på sträckan Djulögatan-Fredsgatan mellan 2007 och 2020.
- 2007-06-11:17 699 fordon (innan Östra förbifarten byggdes).
- 2015-05-18: 10 707 fordon (innan ombyggnationen av stråket startade).
- 2020-10-05: 6 753 fordon (efter ombyggnationen av stråket).
Här ser vi att trafiken har minskat med cirka 62 procent sedan mätningen 2007.
Vasabron
Här presenterar vi trafikmätningar för dygnstrafiken av fordon på Vasabron.
- 2008-06-16: 23 675 (innan Östra förbifarten byggdes).
- 2015-04-27: 17 292 (innan ombyggnationen av stråket startade).
- 2021-05-16: 14 100 (efter ombyggnationen av stråket).
Här ser vi att trafiken har minskat med cirka 41 procent sedan mätningen 2008.
Hastighetsmätning Djulögatan-Fredsgatan
I början av oktober 2020 genomförde vi en hastighetsmätning under en veckas tid på sträckan Djulögatan-Fredsgatan. Här presenterar vi medelhastigheten på sträckan.
Medelhastighet: 25km/h
Olycksstatistik på hela stråket
Här presenterar vi olycksstatstiken på hela stråket, det vill säga från nya Talltullen till och med norra infarten till Katrineholm (vid Biltema).
Före ombyggnationen
Tidsperiod: 2010 till 2015
Antal allvarliga olyckor: 3
Antal måttliga olyckor: 4
Antal lindriga olyckor: 51
TOTALT: 58
Efter ombyggnationen
Tidsperiod: 2016 till 2021-05-11
Antal allvarliga olyckor: 1
Antal måttliga olyckor: 3
Antal lindriga olyckor: 30
TOTALT: 34
Varför bygger vi farthinder in och ut ur en rondell?
Svaret är kort och enkelt: cykelöverfart.
I Katrineholms kommun arbetar vi aktivt för att öka attraktiviteten och möjligheten till att använda cykeln som färdsätt före bilen. Införandet av cykelöverfarter, som kräver fysiska hastighetsbegränsningar enligt lag (gupp), är en del i det här arbetet. Cykelöverfarter kan liknas med övergångsställen för cyklister och kräver helt enkelt fysiska hastighetsbegränsningar i form av farthinder. Vid en cykelöverfart är trafikmiljön alltså utformad så att bilar inte har möjlighet att köra med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.
Hur tänker vi kring höjdskillnader i de nya farthinder som byggs?
När det gäller höjdskillnader både innan och efter farthinder, så som vid ett övergångsställe eller cykelöverfart, följer vi alltid rekommendationer från SKL och Trafikverket när vi utformar dessa. Vi följer dessutom branschöverenskommelsen mellan bland annat Trafikverket, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Arbetsmiljöverket och Svensk Kollektivtrafik vid utformningen av farthinder. Överenskommelsen verkar bland annat för utveckling av hastighetsanpassning (så som farthinder/gupp i trafikmiljön) och som inte ger arbetsmiljöproblem för busstrafik. Här har man bland annat kommit fram till att ramplutningar till gupp ska vara minst 6 % och högst 8 % för god arbetsmiljö för busschaufförer, men ändå tillräcklig hastighetsdämpning för att öka säkerheten. Det här är något vi följer i Katrineholms kommun.
Varför bygger vi upphöjda korsningar?
De viktigaste insatserna som vi kan göra för att skapa säkrare korsningar och nå nollvisionen (för både fotgängare och cyklister) är att få ner hastigheten på bilarna, garantera sikt och skapa lättförståelig reglering. Upphöjda övergångsställen, cykelöverfarter och korsningar har visat sig halvera risken för personskadelyckor.
När oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) ska korsa en trafikerad väg är vårt mål att bilar håller en så låg hastighet som möjligt. Det här är något som upphöjda korsningar, övergångsställen och cykelöverfarter bland annat bidrar till. Bilarnas sänkta hastighet bidrar också till att olyckor kan undvikas och att de kollisioner som ändå sker får lindrigare konsekvenser. Bilister är också mer benägna att lämna företräde på passager som är upphöjda.
Vasavägen, som är en del av Katrineholms nya stråk, har under 2018/2019 fått två nya gångfartsområden vid korsningarna Fredsgatan/Vasavägen och Djulögatan/Vasavägen, och en upphöjd korsning vid Tegnérvägen/Eriksbergsvägen.
Hur dimensioneras sträckan längst med nya stråket?
Sträckan dimensioneras och byggs utifrån EU-standard. Det här innebär att exempelvis de nya rondellerna i Talltullen och de två nya gångfartsområdena på Vasavägen anpassas för 25,25 meter långa lastbilar (med släp). De nya gatusträckorna är dessutom 6,5 meter i körbanebredd.
Det finns inga krav eller regler som kräver större dimensionering än så. Målet med dimensioneringen av Katrineholms nya stråk är att minska den tunga trafiken genom staden och leda om den till vår förbifart runt Katrineholm. Sträckan är och kommer att utformas helt i enlighet med de fordon som den är avsedd för, och för de transporter som behöver ha möjlighet att nå centrum för varudistribution.
I och med att Vasavägen byggs om med två nya gångsfartsområden kommer även Fredsgatan att öppnas upp för trafik österut - något som inte varit möjligt tidigare. Det här gör att bilar och transporter ännu lättare har möjlighet att nå centrumhandeln än tidigare.
Hur många parkeringsplatser har det nya stråket fått?
Det nya stråket har fått 18 nya parkeringsplatser samt 18 cykelparkeringar mellan Fredsgatan och Linnevägen. Mellan Fabriksgatan och Fredsgatan planeras det för cirka 8 till 10 parkeringsplatser samt cykelparkeringar.
Hur bidrar det nya stråket till miljön?
Miljömässig hållbarhet har varit centralt när stråket har planerats. Omställningen till ett mer hållbart trafiksystem är viktigt för att vi ska minska vår miljöpåverkan och vända en negativ trend av utsläpp och resursförbrukning. För att uppnå ett mer hållbart trafiksystem krävs det att vi förändrar våra resmönster och gör andra transportval. I Katrineholm betyder det att vi i planeringen prioriterar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
Gång- och cykeltrafik är en investering för ekologisk hållbarhet. Om vi kan ställa om våra transporter från biltrafik till gång- cykel och kollektivtrafik betyder det minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet i staden. En minskning av biltrafik till förmån för gång och cykeltrafik minskar bullernivåer i staden, vilket är ett av våra stora folkhälsoproblem som leder till stress och sänkt livskvalitet.
På vilket sätt bidrar det nya stråket till handeln i centrum?
Den gamla genomfartsleden, som nu omvandlas till en stadsgata i mindre skala, ger förutsättningar att skapa gångfartsmiljöer och platser där bilar och cyklister måste anpassa sig till gångtrafiken. Att utöka gång- och cykelytor och att skapa mer attraktiva gång- och vistelseytor i centrala Katrineholm bidrar till att höja konkurrenskraften för lokal handel. Vi vet att städer med hög andel gång- och cykeltrafik ofta har en attraktiv och levande stadsmiljö. Dessutom blir det en vinn-vinn-situation: ju fler som tar cykeln istället för bilen ner till centrala Katrineholm desto fler parkeringsplatser frigörs för de som är i större behov av bilen som färdmedel.
Nya parkeringsplatser kommer även att skapas längst med stråket och möjliggöra för parkering i närmre anslutning till handeln.
Är ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och snöröjning med i planeringsprocessen?
Ja. Ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och snöröjning är alltid med i granskningsskeden av ombyggnationer som exempelvis Katrineholms nya stråk.
Vad har ombyggnationen av stråket kostat?
Hela ombyggnationen har hittills kostat 73,5 miljoner kronor varav 23 miljoner av den kostnaden finansierats via statsbidrag.
Ombyggnationen av Katrineholms nya stråk har skett i etapper. Vi har sökt löpande statsbidrag för en 50/50 finansering av hela projektet. För perioden 2016-2018 avsatte vi exempelvis 19 miljoner kronor i egen investeringsbudget och fick lika mycket i statsbidrag.
Exempel:
- Nya Talltullen: 26 miljoner kronor varav 11 miljoner kronor finansieras via statsbidrag.
- Stockholmsvägen: 8,8 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor finansieras via statsbidrag.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 25 november 2024
Kontakt
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Telefon: 0150-570 00
Öppettider: måndag till fredag klockan 8-16. Lunchstängt klockan 12-13.
Tillgänglighet: tillgänglighet för besökare
Observera att vi endast tar emot bokade besök. Övriga besök hänvisar vi till Kontaktcenter på Djulögatan 31B i Katrineholm.